Author: saraisabellaa

Läste ett intressant begrepp för några veckor sedan. Jag satt och gick igenom läroplanen för grundskolan och det står mycket om lika värde, om mänskliga rättigheter och demokrati. Väldigt intressant och väldigt bra grund att stå på. Jag sökte upp lite mer ingående på vad de olika orden betyder och vad de innebär för att få en mer helhetsbild på vad ett barn egentligen ska lära sig. Jag tycker att det är en väldigt bra läroplan vi har i Sverige, i alla fall det jag har läst av den.

När jag kom till ordet demokrati så stod det att det är inte detsamma som majoritetsförtryck och att det ofta blandas ihop. Ska jag vara ärlig så har jag faktiskt med blandat ihop de här så det var en bra läsning för mig med.
Demokrati handlar om alla människors lika värde och att alla får vara med och bestämma. Det handlar om att all offentlig makt utgår ifrån folket och att riksdagen är vårt främsta företräde.*  Vi har alla en rätt att rösta eftersom vi lever i en demokrati. Det/de partier som får mest röster får vara med och bestämma mest.

Majoritetsförtryck kan lätt blandas ihop med demokrati. Bara för att några är fler betyder inte det att de är de enda man lyssnar på, om det vore så skulle majoriteten förtrycka minoriteten. I en demokrati så lyssnar man på alla allas lika värde, allas lika rättigheter, och allas lika röster. I en majoritetsförtyck så vinner majoriteten och man lyssnar där av inte på minoriteten.

En koppling jag drog då. Jag kan bestämma om jag vill jobba eller inte, jag kan bestämma om mina barn ska gå på förskola eller inte, och om de går där kan jag bestämma hur mycket jag ska jobba för att sedan sätta barnen de timmarna jag inte är hemma. (Det här variera lite med på hur olika livssituationer ser ut) Jag kan vara med och bestämma. Jag kan bestämma om min mamma ska ha barnen om jag jobbar eller om de ska vara hos dagmamma eller hos en kompis. Jag har rätten att bestämma sådana saker.

När mina barn blir 6 år har jag ingen rätt över det längre. Då tvingas de in i en skola oavsett vad jag tycker eller inte. De är tvingade att vara där ett visst antal timmar varje dag, ett visst antal dagar varje vecka och ett visst antal dagar varje år. Här har jag inget att bestämma över. Ifall mitt barn hade lidit i skolan skulle de ändå får vara där för att det är bestämt. Det kanske inte är mitt barns bästa. Det kanske skadar de för livet. Men.. De är ju sex år gamla. De är skolpliktiga. De är tvingade att gå dit oavsett vad. Majoriteten har bestämt detta. Vi som vill vara hemma med barnen och ta ansvar för deras lärande är en minoritet.

Så säg mig. Är det här en demokratisk fråga eller handlar det om majoritetsförtryck?

• http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/

Min tro på Gud.

Jag är uppväxt i en kristen familj, där tron på Jesus har varit väldigt central. Redan tidigt lärde jag mig att läsa bibeln och jag läste ut antingen hela bibeln eller bara nya testamentet varje år. Jag lärde mig om vem Gud var både genom bibeln men även när jag tittade på mina föräldrar. Min mamma och pappa har visat mig en tro som bär genom allt. De har visat mig en kärlek som står över allt hat och all ondska. De har visat mig en utgivande kärlek genom att alltid sätta andra före. Jag är glad för att de visat mig en väg att gå på och den har aldrig varit påtvingad.

Jag har genom ett VAL valt att följa Jesus. Ett val som handlar om att älska och följa min Gud. En tro på en Gud som gav sig själv för mig, en tro på en Gud som föddes till Jorden som en människa, en tro på en Gud som dog på korset för mina synder, mina felsteg, min otillräcklighet. En Gud som blev slagen och misshandlad för mina sjukdomars skull och genom hans sår är jag helad och jag kan lägga händerna på sjuka och de blir friska.

Jag tror på en Gud som ger en frid till dem som söker honom. En frid som står fast när hela ens värld rubbas. Jag har en tro på att jag aldrig är ensam. Jag tror på en Gud som är min far, min goda pappa som tar hand om mig, som omsluter mig på alla mina sidor, han är min glädje och jag är glad över att tillhöra honom, glad för allt han gör och allt han har gjort.

Jag tror på Jesus Kristus

Här är en länk som går till en sida där man kan skriva under för läroplikt och hemskolning!

Jag tycker detta är så viktigt! Min äldsta son Daniel blir skolpliktig nästa höst och jag vill göra ALLT i min makt för att det ska bli läroplikt i Sverige. Vissa kanske tycker att det vi gör är en droppe i havet men INTE för oss, för oss är inte detta en droppe, utan detta är hela havet. Så snälla hjälp till att skriv under!

STÅ UPP för alla familjer som lämnat Sverige för att få hemskola sina barn, låt dem få komma tillbaka hit! STÅ UPP för alla föräldrars rätt att ge det de anser bäst för sina barn! STÅ UPP för oss som vill införa läroplikt oavsett om hemskolning är den vägen du väljer att gå, men STÅ UPP för oss som vill gå den vägen!

https://www.skrivunder.com/hemskolning_och_laroplikt

Det har varit några intensiva dagar nu den här helgen. Sist jag skrev så hade jag och Leo 50-års kalas och sen på söndagen så var det bara upp och jobba. Trodde jag skulle jobba mellan 11-16:30 men ack så fel jag hade, jag jobbade mellan 08:00-16:30. Jag trivs bra på det boendet jag är på, trivs att arbeta med personalen där och de boendena. Leo jobbar mellan måndag till torsdag och jag hoppar in på ett eller två pass där på helgen och detta funkar utmärkt!

Jag och Leo skrev på kontraktet för vårt hus nu i torsdags och nu i söndags så skrev säljarna på det. Helt fantastiskt! Vi är så glada och det ska bli underbart att flytta till eget. Planerna och drömmarna är många och det är ett hus med många möjligheter men en av sakerna som talar mest är just trädgården. Det är en altandörr ut och sedan en trädgård med skog. Jag kan bara se Kate och katterna vara där ute och leka, jag kan se pojkarna springa in och ut och jag kan se oss alla bygga på ett trädfort som vi ska ha där bak, det kommer bli pojkarnas egna plats och jag kan se lyckan i deras ögon. Jag kan se mig själv baka bullar i köket eller sitta i min fåtölj framför brasan på kvällen och läsa en bok… som vi längtar!

Igår så var det min födelsedag och då kom jag på att jag ville till Malmö, emporia och en timme senare satt jag, mamma och barnen på tåget ner och bara njöt av dagen. Jag köpte nya träningskläder som jag tränade med idag, så fina. Kommer visa med en bild sedan. Träningen går utmärkt!! Jag bara älskar det! Försöker hålla det till 4 dagar i veckan på gym och sedan aktiv vila på det. Men när vilodagen kommer så är jag så taggad på träning så det är svårt att varva ner, detta är verkligen så roligt. Beställt hem nytt protinpulver som jag hoppas smakar gott för det jag har nu smakar vedervärdigt haha.

Kate är dålig. Först åt hon en massa saker hon inte fick och blev förstoppad, nu så bajsade hon inatt men nu i två dagar har hon kissat konstant, hon kan inte hålla tätt och är helt andfådd.. Min fina prinsessa! Imorgon ska jag till veterinären med henne och se hur det är med henne.. De vill att jag ska ta ett urinprov på henne, hur det nu ska gå till.. Återkommer med hur det blev imorgon!

Gabriel fotograferade på gymmet, snabba fotografier, rörde kameran samtidigt som han fotade haha. Men här är några!

Ja.. Har nog inte mycket mer att tillägga. En liten snabb sammanfattning på de dagarna som gått nu 🙂

Ja.. I torsdags fyllde min älskade 25 år och på måndag fyller jag. Så igår bakade jag två Oreotårtor, fantastiskt goda och så bjöd vi på dem när vi hade gudstjänst hemma hos oss. Vi har en husförsamling och vi träffas varje fredag och har undervisning, fika eller mat och sedan umgås vi tillsammans.
Idag så firade vi tillsammans med vår familj. Först åt vi ute alla tillsammans på Black and White i Sölvesborg och sedan vidare hem till oss där vi bjöd på en tårta ifrån Ritz och sedan hade jag gjort en marängtårta med lemoncurd och jordgubbar. Så trevligt när alla samlas, jag älskar verkligen det. Många glada skratt och detta är något som gör mig lycklig. Att omge mig med våra familjer och vänner, det värmer mitt hjärta. Efter alla hade gått så stannade min storasyster Diana kvar och vi umgicks lite. ❤

Jag har varit rätt nojig över att bli 25 (30 år blir värre haha). Jag vet att alla säger att det inte är så gammalt, men vad ska jag säga, jag har aldrig varit äldre än detta och för mig är det ett stort steg. Jag är lycklig över mina 25 år. Många misstag skedda och många tårar gråtits. Hjärtat brutits inte bara en eller två gånger och botten har varit djup. Många skratt, många leende, många förälskelser och många goda vänner längst vägen. Mycket har förändrats, vänner kommit och gått, tankar flugit förbi och tankar har byggt bo. Det finns mycket att berätta, mycket att minnas, och jag har mycket jag kan förlora, mer nu än någonsin.
Jag är lycklig. Jag är lycklig av många anledningar. När jag vaknar på morgonen så är det återkommande, tack Jesus för att jag vaknat idag med. För det är så jag känner det. Genom hårda tider´och alla gånger jag önskat att jag inte vaknat, det är förbi, jag vaknar tacksam för en dag till. Jag vaknar glad över att leva, glad över att andas, glad över att vara den jag är där jag är. Jag vill inte förändra något. Livet är för spännande.

Ja.. Vi har firat våran 25 årsdag idag. Och ja.. jag är lycklig. Och trött efter denna dagen. Men lycklig. Tack alla som får mitt hjärta att hoppa.

Det har varit kallt här nere hos oss ett tag nu. Det har legat på 5-7 minusgrader men det har blåst så det har legat på runt 15-20 minus i vinden. Det är kallt så det har bitit i öronen på mig och varit fruktansvärt. Jag är så hemskt frusen så jag har verkligen lidit i detta vädret, har känts som att det varit utan slut och helt omänskligt..

Jag har varit och handlat med jämna mellanrum denna veckan (ofta då jag ofta glömmer något) och jag ser dessa tiggare sitta ute i olika väder men detta tog nog priset. Jag försöker alltid att tänka på hur GOTT ställt jag har det. Jag kan gå in och handla det jag behöver, vi har tak över huvudet och ett varmt hus att gå in i, men dessa människor har inte det. De sitter där ute varje dag, hela dagarna och ser folk handla både det de behöver men även det de inte behöver utan kanske bara vill ha eller är sugna på. Folk går in och handla för att bjuda andra människor på mat, många lever i överflöd. Utanför sitter det människor som har händer som är röda av kyla, näsan som rinner för att de har blivit förkylda i regnet och på sommaren så letar de efter skugga annars blir de sittande rakt i solen. Dessa är människor som knappt ses, som många går förbi och tänker “ger jag till dem så stöttar jag kriminalitet.” “De får ändå inte behålla något som jag ger, därav ger jag inte.” Med dessa argument så ser de inte att det sitter en person där i kylan, som fryser, vem vet om de ätit frukost, vem vet om de sovit inatt, om de kanske har ont i ryggen av att sitta där hela dagarna. Vem vet? Någon? Inte jag iaf.. Dessa är människor.

I bibeln finns en berättelse Jesus berättar för att en man fråga vem hans nästa är. Jesus berättar om en man som blir överfallen av rövare, de misshandlar honom och tar allt han äger och lämna honom liggandes där halvdöd. Förbi går en präst som tjänar Gud och går rakt förbi, sedan kommer en Levit som tjänar i templet och går rakt förbi, sedan kommer en samarie. Judar och samarie är inte vänner men samarien hjälper mannen, lägger om hans sår och betalar sovplats för mannen. DENNA mannen är mannens nästa! Vi ska älska vår nästa som oss själva.

Är vi bättre än prästen? Är vi bättre än Leviten? Dessa tiggare har en familj någonstans, en historia. Spelar det någon roll om hur de kom hit? Är de mindre värda för det? Är de inte värda att vi möter deras blickar, hälsa på dem, fråga hur det är? Erbjuda något av vårt överflöd? För det är just vad det är. Vårt överflöd för de som inget har. Detta gör att mitt hjärta brister. När tappade vi vår medmänsklighet? Kan vi göra mer? Förmodligen.. Hur? Det är värt att tänka på…

Någon mer än jag som tyckte denna var intressant? Den är iaf värd att titta på och ge en extra tanke…

Det finns en skönhet i att lära. Det finns en skönhet i barnens gnistrande ögon när de lär sig något nytt. Precis som alla andra barn så ser/hör/läser Daniel och Gabriel något och sedan rollspelar de det. Båda mina pojkar har varit med mig massvis av gånger på sjukhuset, de har sett mig ligga inlagd och vara otroligt dålig, de har sett mig få medicin på dropp men främst har de sätt mig med att ta blodprover. De älskar när nålen kommer fram, de älskar att se när den sticka mig och de älskar verkligen när de ser blodet. Ja, jag sitter där och håller minen och de står med tindrande ögon haha. Detta tar oss ofta till att prata om blodet, om kroppen och allt häftigt som finns där i. Alla funktioner och allt som har sin plats och sköter sina saker. Detta har jag utnyttjat mycket här hemma, vi har läst böcker om kroppen, celler, blodkroppar och allt var det innebär, sett på små dokumentärer om skelett, senor och brosk och sedan såklart så kollar vi på vår egen kropp. Jag drar det ett snäpp längre och går tillbaka till bibeln när Gud skapade Adam och Eva och hur han sammanvävt oss i moderlivet.

Ett annat tema som är väldigt aktuellt här hemma är väder. Allt ifrån solsken, till orkaner, snöstormar och moln. Detta är så häftigt enligt dem! Att titta på molnen och lära sig deras namn, kolla på Youtube videos där riktiga väder slår till. Frysa vatten till is för att sedan tina upp det och läsa massor och åter massor böcker om detta.

Oooch där kommer vi in på ett tema till. Just bokstäver. Jag har alltid älskat böcker, jag kan läsa igenom en hel dag och slukas upp av en bok och glömma tid och rum. Det är så underbar känsla att försvinna i en bok och för tillfället är det Outlanderserien som jag läser. Vilka bra böcker! Jag har alltid läst för barnen, massor och massor av böcker så att läsa och lyssna har alltid fallit sig naturligt för dem. Att bara sätta sig i soffan och läsa en bok i ensamhet är naturligt för dem, men det är lika naturligt att gå fram och be att någon läser. De älskar böcker. Därav så är det också självklart för dem att lära sig bokstäver, att själv undra vad som står där och vart jag är någonstans när jag läser. Daniel har nu börjat intressera sig för böcker för mer text så i tisdags när vi var i biblioteket så lånade vi hem en bok med bara enstaka svartvita bilder i men en fängslande text istället. Så han sitter som ett ljus och lyssna. Underbart att se! Vi jobbar mycket med bokstäver och ord här hemma och det är så roligt.

Att lära dem det de är intresserade av är bra, för är de inte intresserade så är det som att prata med en vägg. Detta har jag lärt mig för jag tror att de lär sig av nyfikenhet och att detta kommer vara det sättet de lär sig bäst på, i egen takt och på det de är intresserade av.

Är det inte konstigt att det finns familjer som måste fly Sverige för att kunna få hemskola sina barn? Att de måste lämna familj, vänner, tryggheten, det svenska språket, kulturen och allt var det innebär? Är det inte konstigt att det är konstigt att vilja hemskola sina barn? Är det inte konstigt att det är konstigt att vilja vara hemma med sina barn istället för att lämna bort dem? Är det inte konstigt att det är konstigt att man inte måste göra som alla andra?

Det finns svenska familjer runt om i världen som lever sina liv någon annanstans, när de egentligen vill vara hemma med sina vänner, sin släkt och i sitt kvarter. Det finns mammor och pappor som slutar sina jobb, säljer sina hus och sina saker för att få möjlighet att kunna ge det de anser BÄST för sina barn, och det kan de inte göra sålänge de är kvar i Sverige. Runt om i världens alla länder pågår hemskolning och unschooling hela tiden, både av svenska familjer men även familjer ifrån länderna där de är.

I USA hemskolas ca 3% av alla barn i skolålder och det är många av de stora universiteten som tar emot hemskolade barn. I vissa delstater låter man föräldrarna ansvara helt för barnens lärande och i vissa delstater så har man regelbundna kontroller på hur lärandet går.

I England så är det föräldrarna som bär ansvaret ifall barnen ska gå i skolan eller få lärandet på annat sätt. Utbildningen måste vara lärande för barnen i den ålder och förmåga som barnet har, vilket varierar ifrån barn till barn. Det menas att det enligt lag är tillåtet att både ha vanlig hemskolning men även unschooling, där man går efter barnen intresse och nyfikenhet.

Det är även tillåtet att hemskola i t.ex. Danmark, Australien, Kanada, Estland, Finland, Indien, Italien, Irland, Mexiko, Norge.

Ja, när ska Sverige komma ifatt? När ska Sverige se till barnens bästa? När ska föräldrarna återfå ansvaret för barens lärande? När ska man våga ge föräldrarna förtroendet att de vet vad som är bäst för barnen? Jag anser inte att man ska avskaffa skolan och alla fantastiska lärare som finns där, men när ska det öppnas upp alternativ till skolan? Det är ju inte precis som det inte är en prövad metod. Hemskolning är känt i hela världen och många är förvånade över att Sverige fortfarande är stängt för hemskolning.

(barnen är inne i en pysselfas här hemma)

Först och främst vill jag bara säga hur glad jag blev när jag såg att så många har läst mitt inlägg igår. Tack!

Hemskolning är något jag brinner för ut i fingerspetsarna. Jag kommer aldrig att jämföra mig med en lärare i skolan för så ser jag inte mig alls och hoppas aldrig att jag kommer att göra det heller. Ändan sedan barnen föddes har jag lärt dem allt de kan. Jag har hjälpt dem att lära sig prata, gå, skriva, räkna, måla, be, uppföra sig, äta, städa m.m. (Såklart även Leo och de närmsta med) Jag är mina barns mamma. Jag är här för att stötta dem i deras lärande, hjälpa dem att uppnå de mål de vill, göra dem till självsäkra barn, ungdomar, unga vuxna och vuxna. Jag vill ge dem en trygg start på livet, jag vill visa dem vad frihet är, jag vill visa dem vad det innebär att göra egna val och vad som blir konsekvenser av deras handlingar i en miljö där det är okej att göra misstag.

Mina barn betyder så mycket för mig så jag har ingen lust att sätta dem i en miljö där de tvingas att passa in, där de tvingas att lära sig i en hastighet, där de fös in i en stressad miljö redan när de bara är 6 år för att sedan stanna där i många år framöver. Jag älskar att se hur mina barn utvecklas, jag älskar att se hur de älskar livet och vill omfamna det med en glädje och en lust.
(bild ifrån förra sommaren)

Idag har vi sagt upp vårt hus som vi för tillfället hyr. Har bott här nu i mer än 2 år men nu har vi fått köpa vårt drömhus! Imorgon skrivs kontraktet på det och vi fick köpa det för 750,000! Först förlorade vi budgivningen, sedan drog hon som vann budgivningen sig ut och vi fick köpa det. Vi ska börja att renovera lite där inne, sätta staket runt alltihopa och lite så, vi är så spända. Detta är vårt första hus som blir vårt, det är ett litet hus, lågt i tak och man får inte plats med överdrivet mycket, men, vilken dröm!! Vi är extas och det är helt fantastiskt! Tack Jesus!