En resa genom Europa med influensa!

En av sakerna jag älskar med vårt liv är möjligheten till att vara flexibel. Möjligheten att kunna planera vårt liv varje dag istället för bara på helgen! Leo jobbar iväg vilket menas att han är hemma längre perioder. Vår spontanitet kan synas på många sätt, som t.ex. att åka till England på nyårsaftons kväll. Vår plan var att Leo och hans far skulle åka till England den 17 januari för att hämta alla våra saker som jag packade innan vi åkte till Sverige, men som vanligt, så kom vår spontanitet i vägen. Två dagar innan nyår bestämde vi oss för att åka till England för att fixa allt sådant själva (fast ja.. planen var att åka den 1, men på nyårsaftons eftermiddag bestämde vi att åka på kvällen istället!). Daniel hade haft feber i flera dagar men på nyår verkade han bättre. Så klockan 20:00 tog jag och Leo och åkte till England, med oss hade vi ett släp. Jag hade haft magkatarr hela dagen så Leo började att köra (Slutade med att han körde nästan hela vägen själv haha) medan jag vilade, det var fruktansvärt för smärtan gjorde att jag hade svårt att sitta också. Raketerna såg vi på vägen och det var väldigt vackert. Från Danmark hela vägen till färjan i Frankrike så var det tjock dimma och minusgrader. När det var min tur att köra så körde jag (och alla andra trafikanter) i 40 km i timmen på motorvägen i Tyskland på grund av tjock dimma. Vi såg knappt två meter framför oss och sedan minusgrader på det, det var otroligt läskigt!! Så när vi väl var i Frankrike och satt på färjan så var vi helt slut. Vi tog en kopp te och lite glass sedan satte vi oss i en soffa helt utslagna. Jag hade tappat rösten med så jag kunde knappt prata. Väl hemma i England så körde vi hem till vårt hus och där var min syster Emma och hennes man, de firade nyår där. Vi hade bjudit över några vänner på thai mat och det var trevligt, som ett hejdå ❤

På morgonen där på, den 2 januari, så vaknade jag med en fruktansvärd smärta i kroppen, huvudet var tjockt, jag hade feber och hostade så fruktansvärt. Jag smög in till Leo (vi sov i varsitt rum då Emma och Magnus hade vår dubbelsäng) och la mig bredvid honom, han var lika varm som jag. Så ja, vi hade båda drabbats av en förkylning med feber som var ute efter våra liv!! Jag ringde pappa och nu låg båda barnen i hög feber och förkylning hemma i Sverige, och vi var sjuka i England.
Jag var nästan sängliggande hela den dagen, Leo slet med allt, han packade, slängde, packade bilen, sålde saker och höll på. Vilken kämpe!! Jag låg död på golvet och han slet trots sin förkylning! På kvällen beställde vi lite pommes och kyckling från restaurangen nere på gatan, haha, jag kände ingen smak alls! Men vi åt för vi hade inte hunnit äta något på hela dagen.

Nästa dag, den 3 januari, mådde vi fortfarande dåligt men vi kämpade på båda två. Vi packade det sista, städade och sålde. Planen var att åka hem tidigt på morgonen men med tanke på att vi var så sjuka så kom vi inte ifrån Chichester förrän kl 12. Det var en jobbig färd det med. Vi fick köra sakta tillbaka både för fullt släp och fullpackad bil, men sedan var vi båda sjuka och att sitta i en bil i ett dygn var inte optimalt, men vi gjorde vårt bästa och körde. Vi hade köpt Alvedon och massa papper för att snyta oss, halstabletter och sedan stannade vi på ställen för att köpa te. Först var vi varma, sedan frös vi, och så höll det på, vi räknade timmarna tills vi kunde ta nästa Alvedon. När vi var i Nederländerna så kände vi att detta gick inte mer, jag orkade inte köra och Leo orkade inte vara vaken mer, så runt 23:00 checkade vi in på ett hotell. Vi la oss direkt och somnade, och vid 06:30 gick vi upp, åt en supergod frukost (tror jag.. den såg god ut i alla fall, jag kände ingen smak.) och sedan körde vi igen. Vi var hemma hos mamma och pappa runt 21:00 på kvällen den 4 januari. Vi är så glada för att vi gjorde denna resa nu, att ha den avklarad, men den var allt annat än lätt. Att vi båda var sjuka på resan och att veta att barnen var sjuka hos mamma och pappa var hemskt, jag ville vara hos dem när de var sjuka men ja.. Detta kunde vi inte förutspå!

 

 

Author: saraisabellaa

Jag bor i södra England, i en by som heter Bosham. Vi flyttade hit den 16 februari 2019 för att kunna göra det som är olagligt i Sverige, nämligen att kunna hemskola, unschoola, våra barn. Jag och min man Leo har varit gifta sedan 2012. Vi har två pojkar, Daniel som är född 2013 och Gabriel som är född 2015. Här kan ni läsa om vår vardag, mina tankar och om vår flytt till England!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s