Göteborg, Unschooling

Ja.. vad ska jag säga. Ni som känner mig och Leo vet lite hur spontana vi är! Jag älskar att vara spontan! Det blir en speciell känsla i kroppen när man inte planerat vad som ska hända, man kommer på det och man gör det NU! Åååh…den känslan asså, den är oslagbar.

Igår på jobbet kom jag på att jag ville till naturhistoriska museet i Göteborg som idag. Så runt 21 på kvällen så bestämdes det att vi åker morgonen dagen efter klockan 07:00, och så blev det. Leo körde en bil med barnen och jag, mamma och Emma körde en annan. Vi hade en underbar dag! Jag älskar historia, museum och allt som har med detta och göra. Jag blir extas av historia, att veta saker och lära mig mer. Så ååh, underbart..

Mot slutet fick barnen bestämma vad de ville ha i butiken så de ville ha ett varsitt teleskop och så blev det. Stolta de blev mina älskade pluttar.

 

 

Idag var det unschooling som jag skulle skriva om, detta är spännande och något som jag inte hade en aning om att det var möjligt! Jag har beställt hem lite böcker om det och läst på och jag måste säga att det är verkligen fascinerade!

Unschooling byggs på barnens nyfikenhet att lära och det byggs inte på läroböcker, läroplan och lektioner. Barnen lär sig av naturliga livserfarenheter i verkligheten snarare än en traditionell skola. Det finns ingen ålder då allt ska nås utan ett barn kan t.ex. lära sig läsa när hon är 4 eller 12 år. Är barnet inte intresserad av att läsa så gör man ingen stor sak av det för det kommer. Hon kommer att märka för att kunna förstå den här boken själv, för att kunna läsa den instruktionen, för att kunna läsa receptet m.m så måste hon lära sig att läsa och då kommer det naturligt utan press och tvång. Nyfikenheten och vetgirigheten behålls snarare än att det blir kvävt av att man måste lära sig det samtidigt som alla andra.

Det är det som är skönheten med unschooling. Barnen har ingen PRESS att lära sig något, ingen läxa hemma för att komma ifatt. Barnet kan gå och lägga sig trygg och nöjd med de “resultaten” de åstadkommit under dagen utan att kanske ens tänka på att de åstadkommit det.

Om ett barn är intresserad av något så är det förälderns uppgift att visa barnen hur de kan lära sig mer om det de är intresserade av. Om ett barn är super intresserad av Minecraft så utnyttja man det och så lär de sig hur man spelar, hur man läser instruktionerna, man kan ta fram historia runt det, osv osv. När barnen säger stopp så är det stopp. Man lär barnen att HITTA fakta, man serverar inte dem fakta. När de lärt sig använda internet kan de använda det till att söka upp det de behöver, lära sig leta i ett bibliotek m.m.

Unschooling handlar mycket, som sagt, om livserfarenheter. Man sätter barnet i en miljö som är intressant att lära sig. T.ex. mina barn älskar alla djur, då menar jag alla. Från fästingen till tigern. Idag var vi som sagt på naturhistoriska museet och kollade på djur och skelett. Barnen gick runt och kollade, där de stannade, där berättade vi om det som stod och fångade deras nyfikenhet i det. Många djur sprang de förbi men där de stannade där lärde de sig. Istället för att lära sig exakt de djuren man lär sig i skolan, på exakt det viset, så gör vi det verkligt, av deras nyfikenhet. När de inte ville mer släppte vi det och gick vidare, och där de stannade så stannade vi sålänge de ville.
De fick ett varsitt teleskop och tyckte det var riktigt häftigt, då köpte vi till en bok om rymden och så spinner vi på om allt detta tills de inte vill mer.

Miljön kan vara hemmet. I köket för den som gillar laga mat och baka, på toaletten för den som gillar rör och vatten, på trädgården för de som gillar natur och djur, framför tv:n/datorn/telefonen för de som älskar teknik m.m. Man har en intressant miljö där barnen kan frodas i deras nyfikenhet.

Precis som med hemskolning så KRÄVS det engagerade föräldrar. Det går inte att göra det halvdant för det är barnens framtid, man måste vara kreativ, svara på barnens frågor, vara närvarande och ge barnen det de behöver och hjälpa de med det de behöver.

(Detta är bara en LITEN, läs LITEN del av allt, det är OTROLIGT stort ämne att bara sammanfatta såhär, läs gärna om det, bara att söka på google)

 

 

Author: saraisabellaa

Jag bor i södra England, i en by som heter Bosham. Vi flyttade hit den 16 februari 2019 för att kunna göra det som är olagligt i Sverige, nämligen att kunna hemskola, unschoola, våra barn. Jag och min man Leo har varit gifta sedan 2012. Vi har två pojkar, Daniel som är född 2013 och Gabriel som är född 2015. Här kan ni läsa om vår vardag, mina tankar och om vår flytt till England!

3 thoughts on “Göteborg, Unschooling”

Leave a comment