Det är enkelt att bara låta dagarna gå sin lilla gång, att man inte har en direkt plan mer än att leva i nuet, både för oss som unschoolar och människor som inte gör det. Det är som att vandra utan att tänka framåt, att gå utan att ha ett mål, eller, man kanske har ett luddigt mål långt där framme, men vad skulle hända om vi faktiskt börja göra upp en plan för framtiden? Inte bara med oss själva, vart vi ska jobba, bo eller äta, utan faktiskt en plan för våra barn. Vilka värderingar är viktiga för oss? Vad vill vi ge vidare? Vad vill vi att våra barn ska, förhoppningsvis, hålla kärt? Vad vill vi att de ska lära sig och vad gör vi NU för det målet? Hur formar vi våra barn, oss själva NU? Vi måste börja tänka på att varje dag är en dag, varje dag är viktig!
Eftersom vi unshcoolar så kan vi leva livet lite hur vi vill, planera utifrån väder, vind, humör, och sömn, vi har ingen plats som är obligatorisk för oss att vara på varje dag. Så vad fyller vi våra dagar?
För mig tycker jag att naturen är viktig. Att barnen ska lära sig hur viktig den är för oss, för djuren och insekterna. Det är viktig att vi tar hand om den, att inte köra för mycket bil, att gå dit vi kan, minska på plasten i vårt liv, inte slänga något i ute. Det finns många sätt att ta hand om den, och det är bland annat att inte göra det värre.
En sak som vi gör väldigt mycket, varje dag faktiskt, det är att vara ute och gå med Kate. Det kan vara allt ifrån att bara gå runt kvarteret, till gå längst havet och i skogen. Vi tar vara på varje dag, vi går och lukta på blommorna, berättar historier om troll och älvor, badar i havet, kolla på knoppar som slår ut, frön som slår rot, himmelens alla färger och gräset som kittlar under fötterna. Som igår till exempel, när vi tog med oss två böcker, gick längst havet och satte oss under ett träd och läste. Gabriel hade med sig sitt munspel och satte sig och spelade, jag och Daniel låg i gräset med ett grässtrå i munnen under tystnad. Det var idylliskt, påminde om Lotta på Bråkmakargatan när de åkte till sjön. Jag vill lära dem att älska naturen, tystnaden, ljudet, sjön, havet och skogen, ja, allt som har med naturen att göra.
Under naturen kommer en annan viktig sak in som vi lär barnen. Hemmagjord/ren mat. Daniel reagerar på vissa ämnen i mat som är halvfabrikat och därav gör vi nästan allt från grunden. Det enda vi har som är halvfabrikat är väl fiskpinnarna. Vi kollar igenom allt som vi köper, och vi köper bara saker med naturliga innehåll, vi bakar bröd, gör sylt och ja, lagar all mat från grunden. Kan vi så odlar vi eller köper närodlat.
Böcker och att läsa, det är något jag älskar och har gjort med barnen sedan de föddes. Vi läser böcker varje dag, som tar oss mellan olika värdar, mellan olika personer och varierande tankar. Detta har gett dem fantasi, en lust att lära mer, läsa mer, det har gett oss en underbar kontakt att kunna sitta tillsammans och mysa till en bok. Daniel, som läser både svenska och engelska, älskar böcker, han älskar att läsa. Detta glädjer mitt hjärta, för vad går upp emot att läsa en bra bok?
Något vi pratar mycket om här hemma är också kärlek till alla människor (även djur och natur). Bibeln pratar om kärlek och att Gud är kärlek, att vi ska älska andra människor, även oss själva. Vi visar barnen med handling att älska, för det är inte bara ord (givetvis säger vi varje dag att vi älskar dem på många olika sätt), vi ger mat till de hemlösa/tiggarna, vi har ett öppet hem för alla, vi tänker på hur vi pratar med andra människor, att vi visar kärlek genom att vara vänliga, att hjälpa människor som behöver hjälp. Det är något av det viktigaste som jag vill att barnen ska få med sig, kärleken.
Det finns mycket på min lista och detta är bara fyra saker, men att göra varje dag till det bästa man kan är viktigt. För idag är viktig, det leendet är viktigt, det uppbyggande ordet är viktigt, den kramen ÄR VIKTIG. Idag är viktig, för som uttrycket säger, idag är första dagen på resten av mitt liv. Jag brukar tänka, hur vill jag att barnen ska minnas mig? Vill jag att de ska minnas mig med glädje? Vill jag att de ska minnas mig som en person som hade mysiga kramar? En mamma som skrattade med dem? Hur vill jag att de ska minnas mig? (Jag vet att livet inte alltid går som man tänkt, och ibland går det inte att vara allt man vill för sina barn, hur mycket man än önskar, jag dömer ingen och vill inte ge någon dåligt samvete, jag vill bara att man ska få en tankeställare)
Detta gäller även i mitt äktenskap. Hur vill jag att barnen ska se på vårt äktenskap? Hur vill jag att de ska tänka att kärlek mellan man och kvinna ska fungera? Hur vill vi att de ska behandla sina fruar?
Jag tror att det är viktigt att sätta sig ner och tänka på vad vi som föräldrar tycker är viktigt. Vad vi vill att barnen ska ha med sig när de blivit vuxna och vilka värderingar är viktiga och väger tungt. Barnen kanske kommer gå motsatt håll, tycka annorlunda, och det är okej, men att ge barnen en förebild är viktigt, att ge dem någon de kan se upp till. Omedvetet eller medvetet så jobbar vi med varandra eller emot varandra. Jag vill jobba med mina barn, utvecklas varje dag, bli mer och mer tänkande, förstående, tålmodig, ta hand om naturen mer, styrka bra sidor och jobba på det som behöver mer arbete.
Jag tänker, att jag vill ge mina barn all kärlek jag har, och varje dag försöka vara den personen jag vill att jag ska vara.
SaraIsabella 