Varje dag, från det jag går upp tills jag går och lägger mig, även på natten när jag vaknar så går mina tankar runt och runt, ibland känns det som utan ände. Jag har tänkt ut 1000 olika liv framför mig, men jag har bara ett liv att leva, men 1000 olika planerade. Ibland är det svårt att se vilken riktning jag ska gå i, för jag har så mycket planer, så mycket jag skulle vilja göra och så många olika liv jag skulle kunna levt. Många gånger känner jag mig frustrerad för att jag får bara ut ett liv av alla de 1000 jag har planerade, jag får inte ut mer än ett liv och det finns så mycket jag vill göra.
Ibland känns det som att jag går miste om det jag inte kan göra och ibland sörjer jag alla liv jag kunde levt, tills jag lärt mig att glädjas över det livet jag lever. Men när man ständigt planera, när man ständigt tänker, och när huvudet ständigt går, och man ser framför sig hur man skulle kunna att levt så många olika liv, så kan man inte låta bli att sörja ibland för att det inte blev något sådant.
Det livet jag lever nu är helt underbart, allt har sina brister och kamper men det här är underbart, och jag är så nöjd, och vad som ligger framför kan jag inte säga ännu för det är så mycket som skulle kunna hända. Ett litet steg åt vänster så skulle allt det här kunna hända och ett litet steg till höger så skulle vi kunna göra allt det här. Varenda steg jag tar så utesluter jag en annan framtid, jag stänger en dörr när jag öppna en annan.
Ibland känns det som att man är rädd för att ta det lilla steget för jag vet att det kan ändra hela min framtid, men ändå är det det steget som för mig framåt, det är därför stegen är så viktiga i livet, för det är de som för mig dit jag vill, eller inte vill, och just nu är livet såhär.
Livet rullar på här och det händer nya saker, och nya upplevelse, och det är helt fantastiskt, det är från att cykla på en grusstig till att bestiga ett berg, hoppa studsmatta, gå på marknad och hänga med vänner. Men även fylla diskmaskinen, tvätta kläder, rasta hunden, blåsa på sår, krama barnen och somna i deras säng.
I söndags så kom jag och barnen tillbaka ifrån Sverige. Där hade vi varit i fyra dagar, barnen var så glada över alla vänner och familj som de träffat, som de saknat så och de var fyllda med glädje. Jag och barnen åkte tillbaka till England själva för Leo åkte till jobbet direkt efter de dagarna, och det var en upplevelse!! Jag hade planerat resan i minsta detalj, med saker att äta, dricka, böcker, surfplattor, ja allt, men tyvärr packade jag typ allt i fel väska så den hamnade någonstans i facken ovanför sätena och jag hade ingen aning om var jag hade lagt dem så ja, de gick ju inte att hämta. Trötta barn (och mamma) på flyget är ingen höjdare! Väl på flygplatsen så glömde jag mitt bankkort i en vatten automat så det blev jag av med och ingen chans för oss att komma från flygplatsen hem, så rädd jag var och tårarna bara rann. Som tur var så fick vi en gratisresa hem av en man som jobbade där (tyckte väl synd om mig när han såg hur desperat jag var hah!) så hem kom vi!!
Jag och Leo åkte till Sverige med ett tungt hjärta. I fredags så begravdes Leos bror och vi åkte tillbaka för att vara med. Det var tungt, ledsamt, sorgligt men samtidigt så var det otroligt vackert, så många människor som var med på begravningen, så många av hans vänner och det berörde mig djupt. Smärtan som fyllde rummet var påtaglig, som man kunde känna den, som att andetagen var svårare att ta. Det har varit tunga veckor, som om huvudet ställde in sig på en begravning och när man väl var där stod tiden stilla och man tänkte inte på något annat. Han kommer alltid att vara saknad, det kommer alltid fattas någon när vi alla träffas.
(bilden blev väldigt suddig när jag förde över den från telefonen, vet ej varför och ber om förlåtelse för det!)
Sedan vi kom hem ifrån Sverige så har det varit lugnt, vi har varit ute och gått varje dag i det fina vädret, Kate löper nu så hon är super trött så blir tyvärr inga längre rundor. Våra vänner har köpt en studsmatta så där har barnen hoppat, de har spelat, lekt, pysslat. Igår var vi iväg och besökte en en gårdsbutik som sålde allt ifrån grönsaker, frukt, mjölk och kött härifrån, jag blev så glad!! Närodlat och färskt, det är precis så som jag gillar att handla! Efter det besökte vi en secondhand till, finns verkligen många här runt omkring och det gillar jag också, så bra för barnen att lära sig att äta närodlat och handla på secondhand, och pojkarna älskar det.
Jag tänker mycket på vad jag säger och på mina handlingar. Varenda gång barnen ser skräp på marken så plockar de upp det och slänger det, när någon på en film säger eller gör något som inte är rätt så påpekar de det, vi pratar om vikten att äta nyttigt och dricka vatten och detta ger utslag nu. Jag är så glad att jag kan lära barnen de här sakerna i tidig ålder så de kan ha med sig det. Jag ser det som min uppgift att vägleda, inte tvinga eller hota, utan föregå med ett gott exempel och de följer.
SaraIsabella 