I mitt huvud har det gått runt och runt vad jag vill utbilda mig till, eller vad jag ska jobba med.. Jag är hemma med mina barn och så hoppar jag in lite som vikarie i omsorgen när Leo är hemma. I grund och botten är detta inget jag vill göra, jag känner inte att jag vill jobba med människor på det här sättet.
Så, mina tankar har gått ifrån ekonom, till flygvärdinna och sedan nya jobb varje vecka. Detta har varit så frustrerande för att jag inte veta vad jag vill göra. Det jag har kommit underfull med är i alla fall att jag vill göra mitt eget race. Jag vill göra något där jag bestämmer arbetstiderna och där jag bestämmer över mitt eget jobb. För ett år sedan kom jag att tänka på att jag vill bli fotograf så vi köpte en bra systemkamera till mig och jag tycker att det har varit så roligt. Jag har inte kommit ut och fotat så mycket som jag har velat, allt måste passa med alla i familjen och det har det inte gjort så värst mycket, och sedan så har jag svårt med att komma igång lixom. Jag vet vad jag vill men att göra det är svårt. Förstår ni?
Så i alla fall. Jag har nu börjat att skriva en barnbok. När jag är ute med barnen, när vi sitter och myser eller när de ska sova eller åka bil så berättar jag sagor för dem om troll, och träden och pysslingar, detta älskar de. Sedan slog det mig härom dagen att jag kanske ska skriva en barnbok om det och nu har jag börjat att skriva ihop den. Men, sen kom jag att tänka på att någon måste ju rita bilderna i boken och jag började söka lite på internet och hittade illustratör och blev förälskad!! Nu är jag igång med det jag vill göra! Jag ska använda min kamera för att fota och sedan få idéer till att illustrera ihop. Har suttit massvis med timmar och all ledig tid har jag suttit vid Youtube och sedan övat. Det är inte enkelt, men ack så roligt.
Detta leder mig in på en annan sak med unschooling. I skolan så har man ämnet “konst” och jag tyckte att det var roligt på ett sätt men ändå inte. Jag tyckte/tycker det är roligt att skapa och att jobba med händer och kroppen och det fick man göra på konsten. Dock var det ju alltid under en begränsning. Man kunde vara fri men inom ramen om man säger så. Fick man en uppgift med att måla en blomma så fick du måla en blomma, nästan hur du ville, men det skulle fortfarande vara en blomma. Nu, helt plötsligt när jag sätter mig in i detta så får jag följa mitt hjärta och måla och göra som jag vill och det måste jag säga är svårt!! Det är svårt att få göra vad man vill för det blir så stort, nästan inte hanterbart. En sak jag måste öva på, och det är roligt och utmanande. Jag är så glad för min man som stöttar, hjälper och tror på mig ❤
Nu när jag har börjat måla så ser jag glädjen när barnen ser mig måla. Barnen gör som man gör och inte som man säger. Att säga till barnen att gå ut och leka medan jag sitter vid datorn går inte för då vill de med göra det, men när jag målar så väcker det lusten hos barnen att måla och det är vackert ❤