Ja tiden går och går och vi är uppe i en spännande tid! Vi lägger all vår tid vi kan på vårt nya hus, packa och städa, bygga och riva. Tiden försvinner då det är så mycket som händer i vårt liv nu.
Dagens tanke.
Jag tänker lite såhär.
När man ser något riktigt hemskt, när man ser en artikel på djurplågeri, krig m.m. så etsar det sig fast i huvudet, i alla fall på mig. Jag kan inte få väck bilden och det ändrar min syn på mycket.
När man ser något riktigt bra, när man ser sitt barn för första gången och får hålla i sin bebisen. Det etsar sig fast och man kan bara inte glömma det. Det förändrar sin värld för alltid.
Såhär ser jag med hemskolning och unschooling. Hur ska jag kunna se det på annat sätt? Det går bara inte. När man ser att man kan ge sitt barn det bästa av allt, sin tid, sitt engagemang, sin kärlek så går det inte att gå tillbaka. När man läst allt som jag gjort med hemskolning och unschooling så är det inte möjligt att blunda för det. Jag kan inte se förbi det, det är verkligen inte möjligt. Vad jag än ser så ser jag barnens nyfikenhet. Vart jag än tittar så ser jag deras intresse för att lära, deras vetgirighet att veta mer. Allt jag hör är deras frågor om livet, hur saker fungerar, hur de ska lära sig. Jag kan inte blunda för detta. Jag kan inte se förbi det oavsett vad folk säger till mig. Jag tror på detta, jag tror att barnen lär sig genom sin nyfikenhet, jag tror att barnen lär sig i en trygg miljö.
Om du skulle kunna ge ditt barn det BÄSTA som DU kan, skulle du det? Skulle du offra allt för att göra det? Nu pratar jag inte om bara hemskolning utan det bästa för DITT barn. Jag kommer att kämpa för att detta ska bli lagligt i Sverige, för detta tror jag är mitt barns bästa.
Hemskolning är inte till för alla, det är inte för alla barn eller föräldrar. Det passar inte alla familjer. Men det passar många. Det passar oss.
SaraIsabella 